tethys-block3+4-oman2020

Tio år efter att produktionen inleddes genom ett tidigt produktionssystem fortsätter blocken att leverera. Under 2019 sattes ett nytt produktionsrekord på blocken då 12 832 fat olja per dag producerades. Sedan 2010 uppgår Tethys Oils samlade nettoproduktion från blocken till 35 miljoner fat olja, före statens andel. Och prospekterings- och produktionsvillkoren för blocken är giltiga till år 2040!

Första oljan på Farha South

Borrningen av Farha South-3 i början av 2009 var startpunkten för den framgångsrika prospekteringen och utbyggnaden av Block 3&4. Genom denna borrning upptäcktes Farha South-fältet, som sedan dess varit den största producenten på blocken.

Oljan i Farha South-fältet är inte fångad i en stor sammanhängande reservoar, utan finns istället i mindre förkastningsblock som oftast ligger bredvid varandra. På Farha South-fältet utvinns oljan huvudsakligen från sandstenen Barik på ett genomsnittligt djup om 1 600 meter, men produktion sker också från det underliggande ovanför Lower Al Bashirlagret. Den låga gashalten i reservoaren samt avsaknad av ett vattentryck i Barikreservoaren, som ger naturligt tryckunderstöd, gör att vatteninjicering är nödvändigt. Vatten injiceras i reservoaren genom injiceringsborrhål för att upprätthålla trycket och därigenom stimulera produktionen. Omkring 30 förkastningsblock har borrats och satts i produktion, varav majoriteten har byggts ut med vatteninjicering. Oljan från Barik-reservoaren håller hög kvalitet, mer än 40 grader API, och har mycket lite svavelföroreningar.

Saiwan East – det andra tidiga fyndet

Kort efter att Farha South-fältet hade upptäckts borrades Saiwan East-2, vilket resulterade i att Saiwan Eastfältet upptäcktes, det andra kommersiella fyndet på blocken. På Saiwanfältet utvinns oljan från karbonaten Khufai som är belägen på ett djup mellan 1 700 meter och 2 400 meter. Khufaireservoaren var tidigare okänd som en oljeproducent i Oman. Oljan från Khufaireservoaren håller en kvalitet om i genomsnitt 32 grader API.

Shahd-fältet

Shahdfältet upptäcktes 2013 genom prospekteringsborrningen på Shahd B, som skedde i ett tidigare ej borrat område. På Shahd-fältet produceras oljan från karbonatlagren Lower Buah och Khufai på ett djup på omkring 2 000–2 400 meter.

Oljan från Shahdfältet håller en kvalitet om 35–38 grader API. Liksom på Farhafältet består inte fältet av en stor sammanhängande reservoar, utan oljan är istället fångad i mindre strukturer. Hittills har åtta strukturer satts i produktion. Vatteninjicering behövs även på Shahd-fältet för att nå bra återvinningsgrader.

Ulfa-, Samha- och Erfanfälten

Efter några år med fokus på utbyggnad i syfte att öka produktionen, borrades ett antal prospekteringsborrningar under 2017 vilka resulterade i att Ulfa-, Samha och Erfanfälten upptäcktes.

På Erfanfältet utvinns oljan från karbonaten Khufai, som är belägen mellan 1 700 meter och 2 400 meter under markytan, vilket är samma formation som från angränsade Saiwan East-fältet.

Ulfafältet är beläget längs Farha-trenden. Produktionen sker från karbonaten Khufai som är den huvudsakliga producenten på fältet, men även Buahformationen är i produktion. Samhafältet angränsar till Ulfafältet och producerar från både Khufai och Buahformationerna. Oljan från både Ulfa och Samha är av hög kvalitet, omkring 45 grader API, och har en hög gashalt.

Infrastrukturutbyggnad

Fullständiga produktionsfaciliteter har byggts upp på både Farha South- och Saiwan East-fälten. På dessa anläggningar processas olja genom separatorer och s k heater treaters för att avlägsna vatten, gas och föroreningar så att oljan blir redo för export. Anläggningarna inkluderar också stora lagringstankar, olika pumpar och annan nödvändig infrastruktur, inklusive fältläger för oljefältsarbetarna.

Därtill har också mindre produktionsanläggningar (Early Production Facilities – EPF) byggts på Shahd- och Ulfa-fälten. En EPF är en mindre produktionsanläggning, som i viss omfattning är beroende av infrastrukturen på Saiwan East-fältet för att processa oljan för att bli klar för export. Utbyggnaden av Ulfa EPF slutfördes och sattes i produktion i slutet på 2018. Produktionsökningen under 2019 är till stor del ett resultat av produktionsstarten av Ulfa EPF.

All producerad olja transporteras genom rörledningar till exportstationen på Saiwan East. Därifrån pumpas oljan sedan vidare genom en 83 km lång och 16 tum tjock rörledning till Alam-stationen, som ligger precis väster om Block 3&4, för vidare transport genom det nationella omanska rörledningssystemet upp till exportterminalen Mina Al Fahal i Muskat.